Vansbro kommun

Hushållens avfallshantering

Här får du en överblick över det arbete som pågår i Vansbro kommun. Hur ser nuläget ut, och vilka mål arbetar vi mot?

Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder inom många områden. Främsta prioritet: att förebygga att avfall uppkommer. Här kan hushållen göra skillnad. Ta del av tips på vad du kan göra för att minska mängden avfall.

 

Hushållens källsortering

Det avfall som ändå uppstår ska sorteras för att kunna omhändertas på rätt sätt.

➕ Invånarna i Vansbro kommun källsorterar matavfallet bra. Sorterat matavfall är av god kvalitet och fritt från föroreningar. Detta lämnas till anläggning för att tillverka biogas för fordonsdrift och biogödsel som används till odling (kan även användas för ekologisk odling).

Vansbro kommun är tillsammans med Falu kommun näst bäst i Dalarna på att sortera förpackningarna rätt. Av hushållens samlade mängd förpackningar och tidningar i Vansbro sorteras 69%  (i hela Dalarna 56%) ut på rätt sätt för avlämning till en återvinningsstation. Förstaplatsen kniper Gagnef med sina 76%.

➖ I det brännbara restavfallet finns en stor andel förpackningar och returpapper samt matavfall. Sammantaget är bara 38% av det brännbara restavfallet rätt sorterat, och 240 ton förpackningar och tidningar läggs i restavfallet (Dalarna 17 200 ton). Konsekvensen är att dessa förpackningar och tidningarna inte återvinns utan förbränns. Det är inte bara dåligt för miljön och klimatet, utan också ekonomin.

 

➡ Det vi i Dalarna måste bli bättre på är att sortera förpackningar och tidningar och lämna det till en återvinningsstation. Vansbro gör jämförelsevis bra ifrån sig, men vi kan definitivt göra mer. (Ansvar FTI, se faktaruta).

 

Effekt – klimat och miljö

Det insamlade matavfallet bidrar till att 44 personbilar kan drivas med biogas, vilket motsvarar ca 81 496 kg CO2-eq i minskad klimatpåverkan. Det behandlade matavfallet bidrar sedan också till att ca  23 hektar jordbruksmark kan gödslas för ekologisk odling.

Varje felsorterat kg plastförpackning påverkar klimatet med ca 1,6 kg CO2-eq vilket motsvarar utsläpp av en bensindriven personbil i ca 0,55 km. Sedan tillkommer klimatpåverkan från övriga felsorterade förpackningar såsom papper, tidningar, metall och glas.

Källa:

Climate Benefits of Material recycling” Inventory of Average Greenhouse gas Emissins for Denmark, Norway and Sweden, TemaNord 2015:547

Emissionsfaktorer och värmevärden 2018, Naturvårdsverket.

Miljöfordon.se

 

Effekt – ekonomi

Felsorterade förpackningar medför att hushållen betalar två gånger om för att förpackningar ska omhändertas, dels genom avgifter som läggs på förpackningar och tidningar via producenterna (vid köp av vara), dels för transport och omhändertagande av restavfall till förbränning.

De felsorterade förpackningarna och tidningarna i Vansbro medför ca 192 tkr i merkostnader varje år (i hela Dalarna ca 10 miljoner kr). Det är pengar som istället skulle kunna användas för att sänka avfallstaxan eller förbättra avfallshanteringen.

 

Så tycker kommuninvånarna om avfallshanteringen

Invånarna är i stort sett nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i Vansbro. Särskilt nöjd är invånarna med hur hämtning av mat- och restavfall fungerar.

Det invånarna är minst nöjda med är främst tillgänglighet och tömning och städning av återvinningsstationer som FTI ansvarar. Tillgänglighet och öppettider ÅVC har också låg nöjdhet liksom möjlighet att lämna till återanvändning vid återvinningscentralen. Vansbroborna tycker också att avfallstjänsterna är mindre prisvärda. 

 

Vansbro kommun försöker påverka FTI (Förpacknings och Tidningsinsamling) att förbättra tömning och städning. I samarbete med övriga kommuner i Dalarna tittar Vansbro också på andra åtgärder för att förbättra förutsättningarna till sortering och avlämning av förpackningar och tidningar.

Samtliga 15 kommuner i Dalarna genomför vartannat år i branschen standardiserade kundundersökningar (främst villor) och plockanalyser (både villor och lägenheter) riktade mot hushållen .

 

Mål för hushållens avfallsmängd och sortering i Vansbro

Här kan du se de mål i avfallsplanen som är inriktade på hushåll.

Avfallsmängd och sorteringVansbro 2019Mål Vansbro 2022Dalarna 2019, medel
Sverige 2019, medel
Mängden hushållsavfall exkl. slam och trädgårdsavfall ska minska (kg/person), jämfört med år 2016

OBS: Sedan 2019 har Avfall Sverige börjat använda mängd hushållsavfall exkl slam, trädgårdsavfall och konstruktionsmaterial som huvudsakligt nyckeltal för jämförelser och statistik. Detta tillämpas även för Dalarna.
5409<480486457
Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska öka med 10 %, jämfört med år 201644%49%37%36%
Rätt källsorterat restavfall ska överstiga 50 % 1

OBS: Nytt beräkningssätt 2019 inbegriper följande i rätt sorterat: Övrigt brännbart, blöjor, trä, övrig plast, övrigt papper. Felsorterat är: Förpackningar, farligt avfall, elavfall, baterier, matavfall, textil, inert material.
Målet bedöms vara kunna vara kvar men måste följas upp med måluppföljning på målår 2025 då nya fastighetsnära insamlingssystem ska vara införda i Sveriges alla kommuner.
Mäts 2020>50%Mäts 2020
27% villa
22% lägenhet
Renheten i källsorterat matavfall ska överstiga 98 % 1Mäts 202098%Mäts 2020-
Uppkommet matavfall ska omhändertas så att 50 % av växtnäringen tillvaratas där minst 40 % behandlas så att energi tillvaratas74 % (växtnäring)
60 % (energi)
50 % (växtnäring)
40 % (energi)
49 % (växtnäring)
35 % (energi)
31 % (växtnäring)
27 % (energi)
1 Kommuner med källsortering matavfall i eget matavfallskärl
Attityder och nöjdhetVansbro 2019Mål Vansbro 2022Dalarna 2019, medel
Sverige 2019, medel
Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder ska öka med 10%, andel som svarar ganska eller väldigt mycket 57%59%54%59%
Hushållens vilja att styra sin konsumtion mot ökad återanvändning ska öka med 10 %, andel som svarar ganska eller väldigt mycket53%64%53%52%
Hushållens nöjdhet med möjligheten att lämna grovavfall till återanvändning ska öka med minst 10%, andel ganska eller mycket nöjda42%
37%63%
67%

FTI

Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar på uppdrag av de företag – producenterna – som sprider dem i Sverige. Insamlingen sker främst via återvinningsstationer som är obemannade och placerade på allmänna platser, vanligtvis vid butiker, drivmedelsstationer och i bostadsområden.

Matavfall

Matavfall ska källsorteras, läggas i avsedd papperspåse och lämnas i för matavfall avsett kärl. Matavfall kan också komposteras på den egna fastigheten i enlighet med de lokala avfallsföreskrifterna.

Restavfall

Restavfall är det avfall som återstår i hushållet när allt annat sorterats ut (farligt avfall, elavfall, förpackningar och tidningar, matavfall och grovavfall.)

Grovavfall

Grovavfall är det avfall som är för skrymmande för att läggas i påse för restavfall. Det ska normalt lämnas vid återvinningscentral.

 

Vad ska du slänga? I sorteringsguiden kan du med en sökning enkelt få reda på vad du ska göra med olika slags avfall.

 

Uppföljning av kommunens mål och åtgärder

Åtgärdsnummer (från avfallsplan) Åtgärd (från avfallsplan) Tid (från avfallsplan) Uppföljning 2020, status
GLRV 2017:1
(alla kommuner)
Delta i regionalt informationsarbete och ”Dalarna minskar avfallet”. Detta sker även på lokal nivå under ”Europa minskar avfallet-veckan”. 2018 – 2022 Deltog i ”Europa minskar avfallet-veckan” 2019.
GLRV 2017:2 Införa en samordnad hantering av begagnade möbler, IT-utrustning och mobiler inom kommunal verksamhet. 2018 – 2022 Avvaktar resultat från regional arbetsgrupp för möbelhantering.
GLRV 2017:3
(alla kommuner)
Alla kommunala verksamheter ska införa källsortering enligt beslutad renhållningsordning 2018 – 2022 Gagnef: Ansvarig finns, jobbar aktivt med införande.

Leksand: Ansvarig finns, jobbar aktivt med införande men Covid-19 har gjort att detta arbete satts på paus.

Rättvik: Plan saknas, ingen ansvarig.

Vansbro: Arbete påbörjat – lokal arbetsgrupp bildad för arbetet med avfallsplanen.

GLRV 2017:4
(alla kommuner)
Utveckla möjligheterna till att lämna grovavfall till återanvändning vid ÅVC 2018 – 2019 Återbruksmottagning är infört på ÅVC i Gagnef, Rättvik och Vansbro. Samarbete med lokala, ideella organisationer. P.g.a. covid-19 har starten i Leksand försenats.
GLRV 2017:5 Utreda möjlighet och behov av att ha en obemannad ÅVC, möjlighet att lämna avfall utanför öppettiderna, i någon av kommunerna. 2018 – 2019 Har utretts och rapporterats.  Planeras ej att införas men DVAAB följer utvecklingen kring obemannade ÅVC i andra kommuner.
GLRV 2017:6
(alla kommuner)
Arbeta fram och fastställa en kommunal slamstrategi (med utgångspunkt från gemensam arbetsmodell, se åtgärd 2017:12) 2020 – 2022 Arbete drivs lokalt. Arbete pågår för att hitta alternativa behandlingsformer. Seminarium har hållits för alla dalakommuner.
GLRV 2017:7
(alla kommuner)
Med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer, åtgärd 2017:14, ta fram en strategi i samtliga kommuner som anger tillvägagångssätt för att alla nedlagda prioriterade kommunala deponier ska vara undersökta och åtgärdade. 2019 – 2022 EJ PÅBÖRJAD
GLRV 2017:8
(alla kommuner)
Genomföra undersökning enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer för prioriterade nedlagda kommunala deponier samt ta fram åtgärdsplan för varje nedlagd deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. 2019 – 2022 EJ PÅBÖRJAD
GLRV 2017:9
(alla kommuner)
Tydliggöra kostnader för nedskräpning Ansvar bör vara gatudriftsgruppen
GLRV 2017:10
(alla kommuner)
Identifiera åtgärder som följd av behov utifrån kundundersökning och identifierade kostnader Uppföljning av nedskräpningsfrågor i kundenkät har gjorts. Eventuellt arbete drivs av Gatudriftsgruppen.
GLRV 2017:11 Kommunerna ska då de upplåter mark till evenemang ställa krav på avfallshantering och sortering. 2018-
2022
EJ PÅBÖRJAD

 

 

Källor

FTI AB

Avfall Sverige – statistik hämtad från Avfall web

Återvinningsindustrierna – beräkna koldioxidbesparing med återvinning

Transportstyrelsen – statistik över koldioxidutsläpp

Energigas Sverige m.fl. – Hjälpmedel för redovisning av biogas enligt hållbarhetskriterier för biodrivmedel.