Hushållens avfallshantering
Här får du en överblick över det arbete som pågår i Smedjebackens kommun. Hur ser nuläget ut, och vilka mål arbetar vi mot?
Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder inom många områden. Främsta prioritet: att förebygga att avfall uppkommer. Här kan hushållen göra skillnad. Ta del av tips på vad du kan göra för att minska mängden avfall.
Hushållens källsortering
Det avfall som ändå uppstår ska sorteras för att kunna omhändertas på rätt sätt.
➕ Invånarna i Smedjebackens kommun källsorterar matavfallet bra. Sorterat matavfall är av god kvalitet och fritt från föroreningar. Detta lämnas till anläggning för att tillverka biogas för fordonsdrift och biogödsel som används till odling (kan även användas för ekologisk odling).
I Smedjebacken är vi också bra på att sortera ut det farliga avfallet från mat- och restavfall, vilket är viktigt att fortsätta med.
➖ I det brännbara restavfallet finns en stor andel förpackningar och returpapper samt matavfall. Sammantaget är bara 32% av det brännbara restavfallet rätt sorterat. Av hushållens samlade mängd förpackningar och tidningar i Smedjebacken sorteras 63%
(i hela Dalarna 56%) ut på rätt sätt för avlämning till en återvinningsstation. I mängder motsvarar detta 510 ton förpackningar och tidningar som läggs i restavfallet (Dalarna 17 200 ton). Konsekvensen är främst att en stor del av förpackningarna och tidningarna inte återvinns utan förbränns. Det är inte bara dåligt för miljön och klimatet, utan också ekonomin.
➡ Det vi i Smedjebacken och Dalarna framförallt måste bli bättre på är att sortera förpackningar och tidningar och lämna det till en återvinningsstation (Ansvar FTI, se faktaruta).
Effekt – klimat och miljö
Det insamlade matavfallet bidrar till att 32 personbilar kan drivas med biogas, vilket motsvarar ca 59 302 kg CO2-eq i minskad klimatpåverkan. Det behandlade matavfallet bidrar sedan också till att ca 17 hektar jordbruksmark kan gödslas för ekologisk odling.
Varje felsorterat kg plastförpackning påverkar klimatet med ca 1,6 kg CO2-eq vilket motsvarar utsläpp av en bensindriven personbil i ca 0,55 km. Sedan tillkommer klimatpåverkan från övriga felsorterade förpackningar såsom papper, tidningar, metall och glas.
Källa:
Climate Benefits of Material recycling” Inventory of Average Greenhouse gas Emissins for Denmark, Norway and Sweden, TemaNord 2015:547
Emissionsfaktorer och värmevärden 2018, Naturvårdsverket.
Effekt – ekonomi
Felsorterade förpackningar medför att hushållen betalar två gånger om för att förpackningar ska omhändertas, dels genom avgifter som läggs på förpackningar och tidningar via producenterna (vid köp av vara), dels för transport och omhändertagande av restavfall till förbränning.
De felsorterade förpackningarna och tidningarna i Smedjebacken medför ca 302 tkr i merkostnader varje år (i hela Dalarna ca 10 miljoner kr). Det är pengar som istället skulle kunna användas för att sänka avfallstaxan eller förbättra avfallshanteringen.
Så tycker kommuninvånarna om avfallshanteringen
➕ Invånarna är i stort sett nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i Smedjebacken. Särskilt nöjd är invånarna med hur hämtning av mat- och restavfall fungerar liksom besök vid återvinningscentralen.
➖ Det invånarna är minst nöjda med är främst tillgänglighet och tömning och städning av återvinningsstationer som FTI ansvarar för samt möjlighet lämna till återanvändning vid återvinningscentralen.
➡ Smedjebackens kommun försöker påverka FTI (Förpacknings och Tidningsinsamling) att förbättra tömning och städning. I samarbete med övriga kommuner i Dalarna tittar Smedjebacken också på andra åtgärder för att förbättra förutsättningarna till sortering och avlämning av förpackningar och tidningar.
Samtliga 15 kommuner i Dalarna genomför vartannat år i branschen standardiserade kundundersökningar (främst villor) och plockanalyser (både villor och lägenheter) riktade mot hushållen .
Mål för hushållens avfallsmängd och sortering i Smedjebacken
Här kan du se de mål i avfallsplanen som är inriktade på hushåll.
| Avfallsmängd och sortering | Smedjebacken 2020 | Mål Smedjebacken 2022 | Dalarna 2020, medel | Sverige 2020, medel |
|---|---|---|---|---|
| Mängden hushållsavfall exkl. slam och trädgårdsavfall ska minska (kg/person), jämfört med år 2016 OBS: Sedan 2019 har Avfall Sverige börjat använda mängd hushållsavfall exkl slam, trädgårdsavfall och konstruktionsmaterial som huvudsakligt nyckeltal för jämförelser och statistik. Detta tillämpas även för Dalarna. | 629 | <566 | 530 | 463 |
| Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska öka med 10 %, jämfört med år 2016 | 36% | 38% | 40% | 38% |
| Rätt källsorterat restavfall ska överstiga 50 % 1 OBS: Nytt beräkningssätt 2019 inbegriper följande i rätt sorterat: Övrigt brännbart, blöjor, trä, övrig plast, övrigt papper. Felsorterat är: Förpackningar, farligt avfall, elavfall, baterier, matavfall, textil, inert material. Målet bedöms vara kunna vara kvar men måste följas upp med måluppföljning på målår 2025 då nya fastighetsnära insamlingssystem ska vara införda i Sveriges alla kommuner. | 31% villa 29% lägenhet | >50% | 43% villa 37% lägenhet | - |
| Renheten i källsorterat matavfall ska överstiga 98 % 1 | - | 98% | - | 95% |
| Uppkommet matavfall ska omhändertas så att 50 % av växtnäringen tillvaratas där minst 40 % behandlas så att energi tillvaratas | 56 % (växtnäring) 15 % (energi) | 50 % (växtnäring) 40 % (energi) | 60 % (växtnäring) 40 % (energi) | 34 % (växtnäring) 29 % (energi) |
| Attityder och nöjdhet | Smedjebacken 2019 | Mål Smedjebacken 2022 | Dalarna 2019, medel | Sverige 2019, medel |
|---|---|---|---|---|
| Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder ska öka med 10%, andel som svarar ganska eller väldigt mycket | 54% | 57% | 54% | 59% |
| Hushållens vilja att styra sin konsumtion mot ökad återanvändning ska öka med 10 %, andel som svarar ganska eller väldigt mycket | 53% | 53% | 53% | 52% |
| Hushållens nöjdhet med möjligheten att lämna grovavfall till återanvändning ska öka med minst 10%, andel ganska eller mycket nöjda | 45% | 36% | 63% | 67% |
FTI
Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar på uppdrag av de företag – producenterna – som sprider dem i Sverige. Insamlingen sker främst via återvinningsstationer som är obemannade och placerade på allmänna platser, vanligtvis vid butiker, drivmedelsstationer och i bostadsområden.
Matavfall
Matavfall ska källsorteras, läggas i avsedd papperspåse och lämnas i för matavfall avsett kärl. Matavfall kan också komposteras på den egna fastigheten i enlighet med de lokala avfallsföreskrifterna.
Restavfall
Restavfall är det avfall som återstår i hushållet när allt annat sorterats ut (farligt avfall, elavfall, förpackningar och tidningar, matavfall och grovavfall.)
Grovavfall
Grovavfall är det avfall som är för skrymmande för att läggas i påse för restavfall. Det ska normalt lämnas vid återvinningscentral.
Vad ska du slänga? I sorteringsguiden kan du med en sökning enkelt få reda på vad du ska göra med olika slags avfall.
Uppföljning av kommunens mål och åtgärder
| Åtgärds-nummer | Åtgärder | Tid | Uppföljning 2021, beskrivning |
| LS: 2017:1 (alla kommuner) |
Delta i regionalt informationsarbete och ”Dalarna minskar avfallet”. Detta sker även på lokal nivå under ”Europa minskar avfallet-veckan”. | 2018 – 2022 | Ludvikahem är pilotkontor och ska utvärdera DMA-upplägget. |
| LS 2017:2 | Utbildning av kommunens personal utifrån ”Dalarna minskar avfallet” | 2018-2022 | Utbildning av personal inom matsvinnsprojektet pågår.
Information kring källsortering är planerad att ske vid införandet. |
| LS 2017:3 | Egna insatser för att minska mängden avfall hos hushållen ska stimuleras och premieras ekonomiskt i Smedjebacken | 2018-2022 | Ej påbörjad |
| LS 2017:4 (alla kommuner) | Alla kommunala verksamheter ska införa källsortering enligt beslutad renhållningsordning | 2018 – 2022 | En projektledare ska anställas för införandet av källsortering hos kommunala verksamheter i båda kommunerna. |
| LS 2017:5 | Upphandling av hämtning av förpackningsmaterial inom kommunala verksamheter | 2018-2022 | Ingår i ovanstående projekt (åtgärd LS 2017:4) |
| LS 2017:6 | Utreda möjlighet att införa fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar hos villor och fritidshus i Smedjebacken | 2018-2020 | Utredning pågår, omfattas av förordningarna om producentansvar för förpackningar (2018:1462) och returpapper (2018:1463). |
| LS 2017:7 | Utreda möjlighet till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar vid flerfamiljshus | 2018-2019 | Utredning pågår, pilotprojekt i Ludvika startat årsskiftet 2020/21
Omfattas av förordningarna om producentansvar för förpackningar (2018:1462) och returpapper (2018:1463). |
| LS 2017:8 | Ställa krav på att källsortering ska finnas vid offentliga arrangemang (yttrande till polismyndigheten) | 2019-2022 | Båda kommunerna har i yttranden börjat ställa krav på källsortering. |
| LS 2017:9 | Utreda möjlighet att kunna erbjuda utlåning av ”källsorteringsmöbel” vid arrangemang | 2018 | Har börjat titta på olika lösningar. |
| LS 2017:10 | Utreda möjligheten att införa fossilfritt bränsle för insamling av hushållsavfall i Smedjebacken (avtalsbundet). | 2018-2019 | Utredning pågår. |
| LS 2017:11 | Övergå till fossilfritt bränsle för insamling av hushållsavfall i Ludvika. | 2018 | Klart.
Övergång till HVO skedde mars 2019. |
| LS 2017:12 | Erbjuda hämtning av hushållens farliga avfall i båda kommunerna | 2018-2022 | Klart
Igång i båda kommunerna. |
| LS 2017:13 (alla kommuner) | Utveckla möjligheterna till att lämna grovavfall till återanvändning vid ÅVC | 2018 – 2019 | Klart.
Möjlighet att lämna grovavfall till återanvändning finns i nu i båda kommunerna (Björnhyttan ÅVC och Nytäppan ÅVC) |
| LS 2017:14 | Utreda möjlighet till obemannad ÅVC | 2018-2020 | Förberedande arbete pågår för Nytäppan ÅVC i Smedjebacken. |
| LS 2017:15 | Utöka mobil ÅVC till flera gånger/år | 2018 | Klart.
Mobil ÅVC är 2 ggr/år i båda kommunerna. |
| LS 2017:16 | Utreda möjlighet till insamling av grovavfall till återanvändning vid flerfamiljshus | 2018-2019 | Diskussion pågår. |
| LS 2017:17 (alla kommuner) | Arbeta fram och fastställa en kommunal slamstrategi (med utgångspunkt från gemensam arbetsmodell, se åtgärd 2017:12) | 2020–2022 | Gemensam arbetsmodell kommer ej tas fram i Dalarna. |
| LS 2017:18 | Införa mottagning av fettavfall på ÅVC för återvinning. Information till hushållen om sortering av fett/olja. | 2018 | Klart.
Mottagning av fettavfall finns på alla ÅVC. Information i kalender. |
| LS 2017:19 | Tillsyn av livsmedelsverksamheter med inriktning på hantering av fettavfall | 2018-2019 | Pågående arbete |
| LS 2017:20 (alla kommuner) | Med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer, åtgärd 2017:14, ta fram en strategi i samtliga kommuner som anger tillvägagångssätt för att alla nedlagda prioriterade kommunala deponier ska vara undersökta och åtgärdade. | 2019 – 2022 | S: Handlingsplan för genomförande av undersökningar finns.
L: Alla deponier i riskklass 2 är undersökta. Åtgärder pågår. |
| LS 2017:21 (alla kommuner) | Genomföra undersökning enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer för prioriterade nedlagda kommunala deponier samt ta fram åtgärdsplan för varje nedlagd deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. | 2019 – 2022 | Pågår |
| LS 2017:22 (alla kommuner) | Tydliggöra kostnader för nedskräpning | 2018 | Sammanställning av kostnader och nedlagd arbetstid för 2019 har tagits fram. |
| LS 2017:23 (alla kommuner) | Identifiera åtgärder som följd av behov utifrån kundundersökning och identifierade kostnader | 2018-2022 | Lokal arbetsgrupp kring nedskräpning bildad.
|
| LS 2017:24 | Medverka i Håll Sverige Rent´s årliga kampanj ”Vi Håller Rent” | 2018-2022 | Båda kommunerna var med 2018, 2019,2020 och 2021. |
| LS 2017:25 | Utveckla och utvärdera rutin för hantering av nedskräpningsärenden | 2018-2022 | Klart.
L: Rutin finns. S: Rutin finns. |
| LS 2017:26 | Utreda möjligheten till återanvändning av byggmaterial | 2018-2022 | Återvinningsbutiken tar emot byggmaterial för återanvändning på Björnhyttan ÅVC.
|
Källor
Avfall Sverige – statistik hämtad från Avfall web
Återvinningsindustrierna – beräkna koldioxidbesparing med återvinning
Transportstyrelsen – statistik över koldioxidutsläpp
Energigas Sverige m.fl. – Hjälpmedel för redovisning av biogas enligt hållbarhetskriterier för biodrivmedel.