Hushållens avfallshantering
Här får du en överblick över det arbete som pågår i Rättviks kommun. Hur ser nuläget ut, och vilka mål arbetar vi mot?
Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder inom många områden. Främsta prioritet: att förebygga att avfall uppkommer. Här kan hushållen göra skillnad. Ta del av tips på vad du kan göra för att minska mängden avfall.
Hushållens källsortering
Det avfall som ändå uppstår ska sorteras för att kunna omhändertas på rätt sätt.
➕ Invånarna i Rättviks kommun källsorterar matavfallet bra. Sorterat matavfall är av god kvalitet och fritt från föroreningar. Detta lämnas till anläggning för att tillverka biogas för fordonsdrift och biogödsel som används till odling (kan även användas för ekologisk odling).
I Rättvik är vi också bra på att sortera ut det farliga avfallet från mat- och restavfall, vilket är viktigt att fortsätta med.
➖ I det brännbara restavfallet finns en stor andel förpackningar och returpapper samt matavfall. Sammantaget är bara 37% av det brännbara restavfallet rätt sorterat. Av hushållens samlade mängd förpackningar och tidningar i Rättvik sorteras 63%
(i hela Dalarna 56%) ut på rätt sätt för avlämning till en återvinningsstation. I mängder motsvarar detta 550 ton förpackningar och tidningar som läggs i restavfallet (Dalarna 17 200 ton). Konsekvensen är främst att nästan hälften av förpackningarna och tidningarna inte återvinns utan förbränns. Det är inte bara dåligt för miljön och klimatet, utan också ekonomin.
➡ Det vi i Rättvik och Dalarna framförallt måste bli bättre på är att sortera förpackningar och tidningar och lämna det till en återvinningsstation (Ansvar FTI, se faktaruta).
Effekt – klimat och miljö
Det insamlade matavfallet bidrar till att 72 personbilar kan drivas med biogas, vilket motsvarar ca 133 519 kg CO2-eq i minskad klimatpåverkan. Det behandlade matavfallet bidrar sedan också till att ca 38 hektar jordbruksmark kan gödslas för ekologisk odling.
Varje felsorterat kg plastförpackning påverkar klimatet med ca 1,6 kg CO2-eq vilket motsvarar utsläpp av en bensindriven personbil i ca 0,55 km. Sedan tillkommer klimatpåverkan från övriga felsorterade förpackningar såsom papper, tidningar, metall och glas.
Källa:
Climate Benefits of Material recycling” Inventory of Average Greenhouse gas Emissins for Denmark, Norway and Sweden, TemaNord 2015:547
Emissionsfaktorer och värmevärden 2018, Naturvårdsverket.
Effekt – ekonomi
Felsorterade förpackningar medför att hushållen betalar två gånger om för att förpackningar ska omhändertas, dels genom avgifter som läggs på förpackningar och tidningar via producenterna (vid köp av vara), dels för transport och omhändertagande av restavfall till förbränning.
De felsorterade förpackningarna och tidningarna i Rättvik medför ca 349 tkr i merkostnader varje år (i hela Dalarna ca 10 miljoner kr). Det är pengar som istället skulle kunna användas för att sänka avfallstaxan eller förbättra avfallshanteringen.
Så tycker kommuninvånarna om avfallshanteringen
➕ Invånarna är i stort sett nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i Rättvik. Särskilt nöjd är invånarna med hur ett besök vid återvinningscentralen fungerar.
➖ Det invånarna är minst nöjda med är främst tillgänglighet och tömning och städning av återvinningsstationer som FTI ansvarar för samt möjlighet lämna till återanvändning vid återvinningscentralen. Rättviksborna tycker också att avfallstjänsterna är mindre prisvärda.
➡ Rättviks kommun försöker påverka FTI (Förpacknings och Tidningsinsamling) att förbättra tömning och städning. I samarbete med övriga kommuner i Dalarna tittar Rättvik också på andra åtgärder för att förbättra förutsättningarna till sortering och avlämning av förpackningar och tidningar.
Samtliga 15 kommuner i Dalarna genomför vartannat år i branschen standardiserade kundundersökningar (främst villor) och plockanalyser (både villor och lägenheter) riktade mot hushållen .
Mål för hushållens avfallsmängd och sortering i Rättvik
Här kan du se de mål i avfallsplanen som är inriktade på hushåll.
Avfallsmängd och sortering | Rättvik 2020 | Mål Rättvik 2022 | Dalarna 2020, medel | Sverige 2020, medel |
---|---|---|---|---|
Mängden hushållsavfall exkl. slam och trädgårdsavfall ska minska (kg/person), jämfört med år 2016 OBS: Sedan 2019 har Avfall Sverige börjat använda mängd hushållsavfall exkl slam, trädgårdsavfall och konstruktionsmaterial som huvudsakligt nyckeltal för jämförelser och statistik. Detta tillämpas även för Dalarna. | 593 | <517 | 530 | 463 |
Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska öka med 10 %, jämfört med år 2016 | 38% | 49% | 40% | 38% |
Rätt källsorterat restavfall ska överstiga 50 % 1 OBS: Nytt beräkningssätt 2019 inbegriper följande i rätt sorterat: Övrigt brännbart, blöjor, trä, övrig plast, övrigt papper. Felsorterat är: Förpackningar, farligt avfall, elavfall, baterier, matavfall, textil, inert material. Målet bedöms vara kunna vara kvar men måste följas upp med måluppföljning på målår 2025 då nya fastighetsnära insamlingssystem ska vara införda i Sveriges alla kommuner. | 49% villa 34% lägenhet | >50% | 43% villa 37% lägenhet | - |
Renheten i källsorterat matavfall ska överstiga 98 % 1 | - | 98% | - | 95% |
Uppkommet matavfall ska omhändertas så att 50 % av växtnäringen tillvaratas där minst 40 % behandlas så att energi tillvaratas | 66 % (växtnäring) 58 % (energi) | 50 % (växtnäring) 40 % (energi) | 60 % (växtnäring) 40 % (energi) | 34 % (växtnäring) 29 % (energi) |
Attityder och nöjdhet | Rättvik 2019 | Mål Rättvik 2022 | Dalarna 2019, medel | Sverige 2019, medel |
---|---|---|---|---|
Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder ska öka med 10%, andel som svarar ganska eller väldigt mycket | 47% | 62% | 54% | 59% |
Hushållens vilja att styra sin konsumtion mot ökad återanvändning ska öka med 10 %, andel som svarar ganska eller väldigt mycket | 52% | 63% | 53% | 52% |
Hushållens nöjdhet med möjligheten att lämna grovavfall till återanvändning ska öka med minst 10%, andel ganska eller mycket nöjda | 50% | 54% | 63% | 67% |
FTI
Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar på uppdrag av de företag – producenterna – som sprider dem i Sverige. Insamlingen sker främst via återvinningsstationer som är obemannade och placerade på allmänna platser, vanligtvis vid butiker, drivmedelsstationer och i bostadsområden.
Matavfall
Matavfall ska källsorteras, läggas i avsedd papperspåse och lämnas i för matavfall avsett kärl. Matavfall kan också komposteras på den egna fastigheten i enlighet med de lokala avfallsföreskrifterna.
Restavfall
Restavfall är det avfall som återstår i hushållet när allt annat sorterats ut (farligt avfall, elavfall, förpackningar och tidningar, matavfall och grovavfall.)
Grovavfall
Grovavfall är det avfall som är för skrymmande för att läggas i påse för restavfall. Det ska normalt lämnas vid återvinningscentral.
Vad ska du slänga? I sorteringsguiden kan du med en sökning enkelt få reda på vad du ska göra med olika slags avfall.
Uppföljning av kommunens mål och åtgärder
Åtgärdsnummer (från avfallsplan) | Åtgärd (från avfallsplan) | Tid (från avfallsplan) | Uppföljning 2021, status |
GLRV 2017:1 (alla kommuner) |
Delta i regionalt informationsarbete och ”Dalarna minskar avfallet”. Detta sker även på lokal nivå under ”Europa minskar avfallet-veckan”. | 2018 – 2022 | Ingen aktivitet under Europa minskar avfallet-veckan 2020. Deltar löpande i ”Dalarna minskar avfallet”. |
GLRV 2017:2 | Införa en samordnad hantering av begagnade möbler, IT-utrustning och mobiler inom kommunal verksamhet. | 2018 – 2022 | Eventuell revidering av åtgärd till: ”Genomföra förstudie för att kartlägga nuläge, behov och möjligheter för att utveckla ett internt kommunalt ”Blocket” för möbler och annat som kan återanvändas inom kommunen.”
Rättvik: Intranätet används till viss del, transporterna är den svåra delen, löser man det är behovet av lokal för lagring inte så stort. |
GLRV 2017:3 (alla kommuner) |
Alla kommunala verksamheter ska införa källsortering enligt beslutad renhållningsordning | 2018 – 2022 | Rättvik: Ansvarig för åtgärden saknas varför inget organiserat införande för alla kommunala verksamheter har påbörjats. |
GLRV 2017:4 (alla kommuner) |
Utveckla möjligheterna till att lämna grovavfall till återanvändning vid ÅVC | 2018 – 2019 | Återbruk är infört på ÅVC i Gagnef, Rättvik och Vansbro. Samarbete med lokala, ideella organisationer. |
GLRV 2017:5 | Utreda möjlighet och behov av att ha en obemannad ÅVC, möjlighet att lämna avfall utanför öppettiderna, i någon av kommunerna. | 2018 – 2019 | Har utretts och rapporterats. Planeras ej att införas, men DVAAB följer utvecklingen kring obemannade ÅVC i andra kommuner och det kan vara en möjlighet framåt. |
GLRV 2017:6 (alla kommuner) |
Arbeta fram och fastställa en kommunal slamstrategi (med utgångspunkt från gemensam arbetsmodell, se åtgärd 2017:12) | 2020 – 2022 | |
GLRV 2017:7 (alla kommuner) |
Med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer, åtgärd 2017:14, ta fram en strategi i samtliga kommuner som anger tillvägagångssätt för att alla nedlagda prioriterade kommunala deponier ska vara undersökta och åtgärdade. | 2019 – 2022 | Rättvik: 2020 ingen åtgärd, 2021 arbete avses starta |
GLRV 2017:8 (alla kommuner) |
Genomföra undersökning enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer för prioriterade nedlagda kommunala deponier samt ta fram åtgärdsplan för varje nedlagd deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. | 2019 – 2022 | Ingen åtgärd |
GLRV 2017:9 (alla kommuner) |
Tydliggöra kostnader för nedskräpning | Ansvar bör vara gatudriftsgruppen | |
GLRV 2017:10 (alla kommuner) |
Identifiera åtgärder som följd av behov utifrån kundundersökning och identifierade kostnader | Uppföljning av nedskräpningsfrågor i kundenkät har gjorts. Eventuellt arbete drivs av Gatudriftsgruppen. | |
GLRV 2017:11 | Kommunerna ska då de upplåter mark till evenemang ställa krav på avfallshantering och sortering. | 2018- 2022 |
Ej påbörjad – kommer sannolikt inte att genomföras denna planperiod. |
Källor
Avfall Sverige – statistik hämtad från Avfall web
Återvinningsindustrierna – beräkna koldioxidbesparing med återvinning
Transportstyrelsen – statistik över koldioxidutsläpp
Energigas Sverige m.fl. – Hjälpmedel för redovisning av biogas enligt hållbarhetskriterier för biodrivmedel.