Hushållens avfallshantering

Här får du en överblick över det arbete som pågår i Orsa kommun. Hur ser nuläget ut, och vilka mål arbetar vi mot?

Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder inom många områden. Främsta prioritet: att förebygga att avfall uppkommer. Här kan hushållen göra skillnad. Ta del av tips på vad du kan göra för att minska mängden avfall.

 

Hushållens källsortering

Det avfall som ändå uppstår ska sorteras för att kunna omhändertas på rätt sätt.

➕ Invånarna i Orsa kommun källsorterar matavfallet bra. Sorterat matavfall är av god kvalitet och fritt från föroreningar. Detta lämnas till anläggning för att tillverka biogas för fordonsdrift och biogödsel som används till odling (kan även användas för ekologisk odling).

I Orsa är vi också bra på att sortera ut det farliga avfallet från mat- och restavfall, vilket är viktigt att fortsätta med.

➖ I det brännbara restavfallet finns en stor andel förpackningar och returpapper samt matavfall. Sammantaget är bara 38% av det brännbara restavfallet rätt sorterat. Av hushållens samlade mängd förpackningar och tidningar i Orsa sorteras 52%

(i hela Dalarna 56%) ut på rätt sätt för avlämning till en återvinningsstation. I mängder motsvarar detta 390 ton förpackningar och tidningar som läggs i restavfallet (Dalarna 17 200 ton). Konsekvensen är främst att nästan hälften av förpackningarna och tidningarna inte återvinns utan förbränns. Det är inte bara dåligt för miljön och klimatet, utan också ekonomin.

 

➡ Det vi i Orsa och Dalarna framförallt måste bli bättre på är att sortera förpackningar och tidningar och lämna det till en återvinningsstation (Ansvar FTI, se faktaruta).

 

Effekt – klimat och miljö

Det insamlade matavfallet bidrar till att 38  personbilar kan drivas med biogas, vilket motsvarar ca 70 133 kg CO2-eq i minskad klimatpåverkan. Det behandlade matavfallet bidrar sedan också till att ca  20 hektar jordbruksmark kan gödslas för ekologisk odling.

Varje felsorterat kg plastförpackning påverkar klimatet med ca 1,6 kg CO2-eq vilket motsvarar utsläpp av en bensindriven personbil i ca 0,55 km. Sedan tillkommer klimatpåverkan från övriga felsorterade förpackningar såsom papper, tidningar, metall och glas.

Källa:

Climate Benefits of Material recycling” Inventory of Average Greenhouse gas Emissins for Denmark, Norway and Sweden, TemaNord 2015:547

Emissionsfaktorer och värmevärden 2018, Naturvårdsverket.

Miljöfordon.se

 

Effekt – ekonomi

Felsorterade förpackningar medför att hushållen betalar två gånger om för att förpackningar ska omhändertas, dels genom avgifter som läggs på förpackningar och tidningar via producenterna (vid köp av vara), dels för transport och omhändertagande av restavfall till förbränning.

De felsorterade förpackningarna och tidningarna i Orsa medför ca 310 tkr i merkostnader varje år (i hela Dalarna ca 10 miljoner kr). Det är pengar som istället skulle kunna användas för att sänka avfallstaxan eller förbättra avfallshanteringen.

 

Så tycker kommuninvånarna om avfallshanteringen

➕  Invånarna är i stort sett nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i Orsa. Särskilt nöjd är invånarna med hur ett besök vid återvinningscentralen fungerar liksom möjlighet att där lämna till återanvändning.

➖ Det invånarna är minst nöjda med är främst tillgänglighet och tömning och städning av återvinningsstationer som FTI ansvarar för.

 

➡ Orsa kommun försöker påverka FTI (Förpacknings och Tidningsinsamling) att förbättra tömning och städning. I samarbete med övriga kommuner i Dalarna tittar Orsa också på andra åtgärder för att förbättra förutsättningarna till sortering och avlämning av förpackningar och tidningar.

Samtliga 15 kommuner i Dalarna genomför vartannat år i branschen standardiserade kundundersökningar (främst villor) och plockanalyser (både villor och lägenheter) riktade mot hushållen .

 

Mål för hushållens avfallsmängd och sortering i Orsa

Här kan du se de mål i avfallsplanen som är inriktade på hushåll.

Avfallsmängd och sortering	Orsa 2020	Mål Orsa 2022	Dalarna 2020, medel	Sverige 2020 medel
Mängden hushållsavfall exkl. slam och trädgårdsavfall ska minska (kg/person), jämfört med år 2016 OBS: Sedan 2019 har Avfall Sverige börjat använda mängd hushållsavfall exkl slam, trädgårdsavfall och konstruktionsmaterial som huvudsakligt nyckeltal för jämförelser och statistik. Detta tillämpas även för Dalarna.	603	<540	530	463
Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska öka med 10 %, jämfört med år 2016	38%	42%	40%	38%
Rätt källsorterat restavfall ska överstiga 50 % 1 OBS: Nytt beräkningssätt 2019 inbegriper följande i rätt sorterat: Övrigt brännbart, blöjor, trä, övrig plast, övrigt papper. Felsorterat är: Förpackningar, farligt avfall, elavfall, baterier, matavfall, textil, inert material. Målet bedöms vara kunna vara kvar men måste följas upp med måluppföljning på målår 2025 då nya fastighetsnära insamlingssystem ska vara införda i Sveriges alla kommuner.	46% villa 36% lägenhet	>50%	43% villa 37% lägenhet	-
Renheten i källsorterat matavfall ska överstiga 98 % 1	-	98%	-	95%
Uppkommet matavfall ska omhändertas så att 50 % av växtnäringen tillvaratas där minst 40 % behandlas så att energi tillvaratas	75% (växtnäring) 42% (energi)	50% (växtnäring) 40% (energi)	60% (växtnäring) 40% (energi)	34% (växtnäring) 29% (energi)

¹ Kommuner med källsortering matavfall i eget matavfallskärl

Attityder och nöjdhet	Orsa 2019	Mål Orsa 2022	Dalarna 2019, medel	Sverige 2019, medel
Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder ska öka med 10%, andel som svarar ganska eller väldigt mycket	54%	62%	54%	59%
Hushållens vilja att styra sin konsumtion mot ökad återanvändning ska öka med 10 %, andel som svarar ganska eller väldigt mycket	58%	69%	53%	52%
Hushållens nöjdhet med möjligheten att lämna grovavfall till återanvändning ska öka med minst 10%, andel ganska eller mycket nöjda	91%	92%	63%	67%

Vad ska du slänga? I sorteringsguiden kan du med en sökning enkelt få reda på vad du ska göra med olika slags avfall.

 

Uppföljning av kommunens mål och åtgärder

Åtgärdsnummer (från avfallsplan)	Åtgärd (från avfallsplan)	Tid (från avfallsplan)	Uppföljning 2021, status
MOÄ 2017:1 (alla kommuner)	Delta i regionalt informationsarbete och ”Dalarna minskar avfallet”. Detta sker även på lokal nivå under ”Europa minskar avfallet-veckan”.	2018 – 22	DMA Matsvinn – deltagande av kostenheter i länsprojekt, åtgärd 2017:6, mätningar m.m. Ovansiljan har gemensam grupp med webutbildning, personalträffar och elevutbildning. Nätverk och planer har upprättats. Mora har infört ”Klimatlådan”; överbliven mat säljs till personal och elever. DMA Kontor – utvärdera om, när och i vilken form, projektet kan drivas.
MOÄ 2017:2	Se över delegation till Arbetsmarknadsenhet/Arbete och utveckling, eller avtal med extern part (Älvdalen), så att frågan om att inkludera ett konkret utvecklingsansvar för området återbruk och återvinning övervägs.	2018	Ej påbörjad. Utvärdera om åtgärden ska behållas alternativt utgå.
MOÄ 2017:3	Göra förstudie som belyser alternativ och kostnader för en internkommunal bytesplats för möbler m.m.	2018	Vilande. Projektplan och kostnadskalkyl för projektet är framtaget Utvärdera om åtgärden ska knytas till den projektutveckling som länet planerar tillsammans i frågan. Mora driftsätter det s.k. ”Bytestorget” i Maj.
MOÄ 2017:4 (alla kommuner)	Alla kommunala verksamheter ska införa källsortering enligt beslutad renhållningsordning	2018 – 22	Ej påbörjad. Ta fram projektplan som omfattar MOÄ 2017:4 och MOÄ 2017:6..
MOÄ 2017:5	Utvärdera tillkommande kostnad för att införa FNI av förpackningar vid alla kommunala hyresfastigheter där så är möjligt och strategiskt lämpligt.	2018	Nodava har tillsammans med Dala Avfall löpande följt utveckling och implementering av ny lagstiftning som förberedelse till samverkan med bostadsbolagen. Nodava informerar berörda om FNI enligt ny lagstiftning, som start på arbetet. Arbetet tar sin utgångspunkt i det regionala arbetet med frågan inom avfallsplaneringen.
MOÄ 2017:6	Utreda om och hur Arbete och Utveckling/AME kan stödja, utveckla och säkra löpande källsortering inom kommunal förvaltning (t.ex. hantering av flödet från kontor till avfallsutrymme där extern hämtning sker och andra tjänster)	2018 – 19	Ej påbörjad. Lokal avfallsplanegrupp tar fram projektplan som omfattar MOÄ 2017:4 och MOÄ 2017:6.
MOÄ 2017:7	Utföra ett informationsprojekt riktat mot hushåll, i två delar 2018 och 2019, som riktad insats mellan plockanalys 2017 och 2019.	2018 – 19	Vilande. Utvärdera möjlighet till fortsatt projekt under 2020 alternativt om åtgärden ska senareläggas.
MOÄ 2017:8	Implementera rutin för tillsyn av källsortering avfall på alla fasta tillsynsobjekt, med särskild prioritet på verksamheter med ”hushållsavfall”.	2018	Riktad tillsyn har genomförts i Mora och Orsa under 2018. Fakta saknas för 2019. Planerad tillsyn 2020 i Älvdalen.
MOÄ 2017:9	Ta fram förslag på miljöstyrande taxa, som stödjer strävan mot bättre källsortering.	2018	Klart. Ny taxa framtagen, antagen i Mora och planeras att antas i Orsa och Älvdalen 2020.
MOÄ 2017:10	Införa FNI av textil vid alla kommunala hyresfastigheter där så är möjligt och strategiskt lämpligt.	2018 – 20	Ej påbörjad.
MOÄ 2017:11 (alla kommuner)	Utveckla möjligheterna att lämna grovavfall till återanvändning vid ÅVC.   (Alternativ och kostnad för bytesplatser på ÅVC:er och för återbruksmottagning på ÅVC:er i Älvdalen.)	2018 – 19	Projektering avseende återbruksmottagning på Älvdalens ÅVC. Byggnation återbruksmottagning på Älvdalens ÅVC under 2020.
MOÄ 2017:12	Utreda möjligheterna att stödja etablering av och utveckla ett samarbete med en ekonomisk förening med syfte återbruk i Orsa.	2018 – 19	Försöksverksamhet har inletts med fristående s.k. idéburen verksamhet i Mora och Älvdalen. (Ideell/kooperativ verksamhet utan egentligt vinstsyfte) Under 2020 drift och utvärdering av verksamhet i Mora och Älvdalen som underlag för beslut om framtida inriktning i Ovansiljan.
MOÄ 2017:13	Bedriva ett löpande samverkans- och utvecklingsarbete med hållbarhets- och fokusområden som återbruk, sysselsättning, socialt företagande samt integration (Mora).	2018 – 22	Vilande. Utvärdera om och hur en fortsättning på St Maryprojektet, eller liknande projekt, kan etableras.
MOÄ 2017:14 (Alla kommuner. Gäller ej ÄVA AB.)	Arbeta fram och fastställa en kommunal slamstrategi (med utgångspunkt från gemensam arbetsmodell, se åtgärd 2017:12)	2018 – 20	Gemensam arbetsmodell kommer ej tas fram i Dalarna. Nystart från och med 2020.
MOÄ 2017:15 (alla kommuner)	Med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer, åtgärd 2017:15, ta fram en strategi i samtliga kommuner som anger tillvägagångssätt för att alla nedlagda prioriterade kommunala deponier ska vara undersökta och åtgärdade.	2019 – 22	Ej påbörjad. Fråga om projektstart, i form av initial kunskapsdialog med länsstyrelsen, kommer att väckas under året.
MOÄ 2017:16 (alla kommuner)	Genomföra undersökning enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer för prioriterade nedlagda kommunala deponier samt ta fram åtgärdsplan för varje nedlagd deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns.	2019 – 22	Ej påbörjat
MOÄ 2017:17 (alla kommuner)	Tydliggöra kostnader för nedskräpning	Löpande	Pågår
MOÄ 2017:18 (alla kommuner)	Identifiera åtgärder som följd av behov utifrån kundundersökning och identifierade kostnader	Löpande efter utförda enkäter	Pågår

 

 

Källor

FTI AB

Avfall Sverige – statistik hämtad från Avfall web

Återvinningsindustrierna – beräkna koldioxidbesparing med återvinning

Transportstyrelsen – statistik över koldioxidutsläpp

Energigas Sverige m.fl. – Hjälpmedel för redovisning av biogas enligt hållbarhetskriterier för biodrivmedel.