Hushållens avfallshantering
Här får du en överblick över det arbete som pågår i Avesta kommun. Hur ser nuläget ut, och vilka mål arbetar vi mot?
Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder inom många områden. Främsta prioritet: att förebygga att avfall uppkommer. Här kan hushållen göra skillnad. Ta del av tips på vad du kan göra för att minska mängden avfall.
Hushållens källsortering
Det avfall som ändå uppstår ska sorteras för att kunna omhändertas på rätt sätt.
➕ Invånarna i Avesta kommun källsorterar matavfallet bra. Sorterat matavfall är av god kvalitet och fritt från föroreningar. Detta lämnas till anläggning för att tillverka biogas för fordonsdrift och biogödsel som används till odling (kan även användas för ekologisk odling).
I Avesta är vi också bra på att sortera ut det farliga avfallet från mat- och restavfall, vilket är viktigt att fortsätta med.
➖ I det brännbara restavfallet finns en stor andel förpackningar och returpapper samt matavfall. Sammantaget är bara 29% av det brännbara restavfallet rätt sorterat. Av hushållens samlade mängd förpackningar och tidningar i Avesta sorteras 45% (i hela Dalarna 56%) ut på rätt sätt för avlämning till en återvinningsstation. I mängder motsvarar detta 1 910 ton förpackningar och tidningar som läggs i restavfallet (Dalarna 17 200 ton). Konsekvensen är främst att över hälften av förpackningarna och tidningarna inte återvinns utan förbränns. Det är inte bara dåligt för miljön och klimatet, utan också ekonomin.
➡ Det vi i Avesta och Dalarna framförallt måste bli bättre på är att sortera förpackningar och tidningar och lämna det till en återvinningsstation (Ansvar FTI, se faktaruta).
Effekt – klimat och miljö
Det insamlade matavfallet bidrar till att 90 personbilar kan drivas med biogas, vilket motsvarar ca 166 544 kg CO2-eq i minskad klimatpåverkan. Det behandlade matavfallet bidrar sedan också till att ca 47 hektar jordbruksmark kan gödslas för ekologisk odling.
Varje felsorterat kg plastförpackning påverkar klimatet med ca 1,6 kg CO2-eq vilket motsvarar utsläpp av en bensindriven personbil i ca 0,55 km. Sedan tillkommer klimatpåverkan från övriga felsorterade förpackningar såsom papper, tidningar, metall och glas.
Källa:
Climate Benefits of Material recycling” Inventory of Average Greenhouse gas Emissins for Denmark, Norway and Sweden, TemaNord 2015:547
Emissionsfaktorer och värmevärden 2018, Naturvårdsverket.
Effekt – ekonomi
Felsorterade förpackningar medför att hushållen betalar två gånger om för att förpackningar ska omhändertas, dels genom avgifter som läggs på förpackningar och tidningar via producenterna (vid köp av vara), dels för transport och omhändertagande av restavfall till förbränning.
De felsorterade förpackningarna och tidningarna i Avesta medför ca 1 234 tkr i merkostnader varje år (i hela Dalarna ca 10 miljoner kr). Det är pengar som istället skulle kunna användas för att sänka avfallstaxan eller förbättra avfallshanteringen.
Så tycker kommuninvånarna om avfallshanteringen
➕ Invånarna är i stort sett nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i Avesta. Särskilt nöjd är invånarna med hämtning av mat-och restavfall och återvinningscentralen.
➖ Det invånarna är minst nöjda med är främst hur ofta tömning och städning sker av återvinningsstationer som FTI ansvarar för samt möjligheten att lämna grovavfall till återanvändning vid återvinningscentralen.
➡ Avesta kommun försöker påverka FTI (Förpacknings och Tidningsinsamling) att förbättra tömning och städning. I samarbete med övriga kommuner i Dalarna tittar Avesta också på andra åtgärder för att förbättra förutsättningarna till sortering och avlämning av förpackningar och tidningar.
Samtliga 15 kommuner i Dalarna genomför vartannat år i branschen standardiserade kundundersökningar (främst villor) och plockanalyser (både villor och lägenheter) riktade mot hushållen.
Mål för hushållens avfallsmängd och sortering i Avesta
Här kan du se de mål i avfallsplanen som är inriktade på hushåll.
| Avfallsmängd och sortering | Avesta 2020 | Mål Avesta 2022 | Dalarna 2020, medel | Sverige 2020, medel |
|---|---|---|---|---|
| Mängden hushållsavfall exkl slam och trädgårdsavfall, ska minska (kg/person), jämfört år 2016 | 542 | <529 | 530 | 463 |
| Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska öka med 10 %, jämfört med år 2016 | 37% | 36% | 40% | 38% |
| Rätt källsorterat restavfall ska överstiga 50 % OBS: Nytt Beräkningssätt 2019 inbegriper följande i rätt sorterat: Övrigt brännbart, blöjor,trä, övrig plast, övrigt papper. Felsorterat är: Förpackningar, farligt avfall, elavfall, batterier, matavfall, textil, inert material. Målet bedöms kunna vara kvar men måste följas upp med måluppföljning på mål-år 2025 då nya fastighetsnära insamlingssystem ska vara införda i Sveriges alla kommuner. | Villa 35% Lägenhet 35% | 50% | Villa 43% Lägenhet 37% | - |
| Renheten i källsorterat matavfall ska överstiga 98 % 1 | - | - | - | 95% |
| Uppkommet matavfall ska omhändertas så att 50 % av växtnäringen tillvaratas där minst 40 % behandlas så att energi tillvaratas | 44% (växtnäring) 37% (energi) | 50% (växtnäring) 40% (energi) | 60% (växtnäring) 40% (energi) | 34% (växtnäring) 29% (energi) |
| Attityder och nöjdhet | Avesta 2019 | Mål Avesta 2022 | Dalarna 2019, medel | Sverige 2019, medel |
|---|---|---|---|---|
| Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder ska öka med 10%, andel som svarar ganska eller väldigt mycket | 44% | 57% | 54% | 59% |
| Hushållens vilja att styra sin konsumtion mot ökad återanvändning ska öka med 10 %, andel som svarar ganska eller väldigt mycket | 45% | 53% | 53% | 52% |
| Hushållens nöjdhet med möjligheten att lämna grovavfall till återanvändning ska öka med minst 10%, andel ganska eller mycket nöjda | 51% | 29% | 63% | 67% |
FTI
Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar på uppdrag av de företag – producenterna – som sprider dem i Sverige. Insamlingen sker främst via återvinningsstationer som är obemannade och placerade på allmänna platser, vanligtvis vid butiker, drivmedelsstationer och i bostadsområden.
Matavfall
Matavfall ska källsorteras, läggas i avsedd papperspåse och lämnas i för matavfall avsett kärl. Matavfall kan också komposteras på den egna fastigheten i enlighet med de lokala avfallsföreskrifterna.
Restavfall
Restavfall är det avfall som återstår i hushållet när allt annat sorterats ut (farligt avfall, elavfall, förpackningar och tidningar, matavfall och grovavfall.)
Grovavfall
Grovavfall är det avfall som är för skrymmande för att läggas i påse för restavfall. Det ska normalt lämnas vid återvinningscentral.
Vad ska du slänga? I sorteringsguiden kan du med en sökning enkelt få reda på vad du ska göra med olika slags avfall.
Uppföljning av kommunens mål och åtgärder
| Åtgärdsnummer (från avfallsplan) | Åtgärd (från avfallsplan) | Tid (från avfallsplan) | Uppföljning 2021, status |
| Avesta 2017:1 | Delta i regionalt informationsarbete och ”Dalarna minskar avfallet”. Detta sker även på lokal nivå under ”Europa minskar avfallet-veckan”. | 2018 – 2022 | Skall delta i minimeringsmästarna 2021/22 |
| Avesta 2017:2
|
Alla kommunala verksamheter ska införa källsortering enligt beslutad renhållningsordning
|
2018-2022 | Insamling sker i egen regi i kommunens verksamheter. Kvalitetshöjande åtgärder samt sprida att vi tillhandahåller insamlingstjänsten. Är uppe som en fråga inom hållbarhetsprogrammet. |
| Avesta 2017:3 | Utveckla möjligheterna till att lämna grovavfall till återanvändning vid ÅVC | 2018-2019 | Ny ÅVC med återbruksinsamling sedan november 2020. Under hösten kommer återbruksbutiken att vara klar. Arbetsmarknadsenheten driver denna. |
| Avesta 2017:4 | Arbeta fram och fastställa en kommunal slamstrategi med utgångspunkt från gemensam arbetsmodell i Dalarna | 2020-2022 | Idag avsätts slam från reningsverk till vegetationsskikt på sluttäckning. Arbete pågår att titta på framtida lösningar för slam när deponitäckningen inte behöver materialet. (Driftfråga på ARV). |
| Avesta 2017:5 | Med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer, åtgärd 2017:14, ta fram en strategi i samtliga kommuner som anger tillvägagångssätt för att alla nedlagda prioriterade kommunala deponier ska vara undersökta och åtgärdade. | 2019-2022 | Inväntar länsstyrelsens planerade besök i kommuner |
| Avesta 2017:6 | Genomföra undersökning enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer för prioriterade nedlagda kommunala deponier samt ta fram åtgärdsplan för varje nedlagd deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. | 2019-2022 | Inväntar länsstyrelsens planerade besök i kommuner |
| Avesta 2017:7 | Tydliggöra kostnader för nedskräpning | Samordnas i Dalarna via gatudriftsgrupp | |
| Avesta 2017:8 | Identifiera åtgärder som följd av behov utifrån kundundersökning och identifierade kostnader | Kundundersökning genomförs hösten 2019 |
Källor
Avfall Sverige – statistik hämtad från Avfall web
Återvinningsindustrierna – beräkna koldioxidbesparing med återvinning
Transportstyrelsen – statistik över koldioxidutsläpp
Energigas Sverige m.fl. – Hjälpmedel för redovisning av biogas enligt hållbarhetskriterier för biodrivmedel.