4.1.1 Nulägesanalys
I avfallshierarkin är avfallets uppkomst den högsta och viktigaste nivån som alla länder i Europa strävar att förbättra och den är numera inarbetad i Miljöbalken. I Dalarna berör detta till stor del kommunernas och hushållens konsumtionsmönster samt källsortering i hushåll, kommunal verksamhet och arbetsplatser. Förebyggande av matsvinn och textilier är särskilt prioriterat.
Konsumtionens miljö- och klimatpåverkan har under senare år hamnat allt mer i fokus. 2012 startade FN ett tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion, och i det internationella arbetet med Agenda 2030 är hållbar konsumtion och produktion ett av de fastställda 17 målen.
Nationellt anges att återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning.
I Sverige är avfallshanteringen effektivare nu och orsakar mindre miljöpåverkan än förr. Men avfallsmängderna fortsätter att öka. Mängden avfall måste minska för att generationsmålet och flera miljökvalitetsmål ska nås.
Hushållsavfallet har tenderat att öka de senaste åren i Dalarna, se diagram med trendlinje. I Dalarna kastar således ett medelhushåll ca 508 kg/person och år (2016), vilket är i nivå med Sverigesnittet (515 kg/person).
Under 2015 – 2016 utvecklades möjligheterna att samla in textilier i många av kommunerna i Dalarna. Utvecklingen har medfört att insamlade textilier numera återanvänds och det som inte återanvänds bearbetas för textilåtervinning.
Hushållens vilja att ändra sitt levnadssätt för att minimera avfallsmängder har ökat från 33 % år 2013 till 41 % år 2015 (Sverige medel 50 %). Dessutom styr 50 % sin konsumtion mot ökad återanvändning (Sverige 48 %), vilket är i nivå med värdet för 2013.
I Avfallsplan 2013 – 2017 sattes målet att andelen personer som försöker styra sin konsumtion mot ökad återanvändning och/eller tjänstekonsumtion ska öka med minst 10 % mellan mättillfälle i kundenkäter 2013 – 2017. Utfallet år 2015 var 50 % jämfört med 49 % år 2013, alltså långt ifrån målet.
4.1.2 Övergripande mål
Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion och ökad återanvändning.
4.1.3 Mätbara mål 2022
| ID | Mätbara mål Dalarna | Basår Dalarna 2016 | Resultat Dalarna 2022 | Sverige medel 2016 |
| M
1.1 |
Mängden hushållsavfall exkl. slam ska minska (kg/person)
OBS: Sedan 2019 har Avfall Sverige börjat använda mängd hushållsavfall exkl slam, trädgårdsavfall och konstruktionsmaterial som huvudsakligt nyckeltal för jämförelser och statistik. Detta tillämpas även för Dalarna. |
481 | <481 | 472 |
| M
1.2 |
Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder samt vilja att styra sin konsumtion mot ökad återanvändning ska öka med 10 % i Dalarna, andel som svarar ganska eller väldigt mycket på 5 gradig skala
OBS: Två frågor i kundundersökning. |
Basår 2017
55 % 55 % |
60 %
60 % |
Basår 2017
55 % 53 % |
| M
1.3 |
Matsvinnet i kommunal kostverksamhet ska halveras till år 2030, där halva vägen uppnåtts år 2022
OBS: För år 2016 saknades mätvärden för Dalarna. Studier som genomförts av SLU (Rapport 091, 2016) där matsvinn följts upp i kommunal kostverksamhet (äldreboenden, skola, förskola) påvisade ett medelsvinn på 75 g/portion (äldreboenden 90 g, skolor 79 g, förskolor 51 g). Dalarnas kommun som genomsnitt bedöms vara likvärdigt med Sala kommun och i Dalarna ska projekt för att minska matsvinn riktas mot skolor och förskolor. Mätningar har påbörjats 2018 i Dalarna med resultat på ca 43 g/portion i genomsnitt. Dock bör det noteras att matsvinnsarbetet i många kommuner påbörjats innan mätningen 2018 och därför är detta värde inte representativt. Ett sammantaget basårsvärde på 50 g/portion bedöms vara rimligt. |
Antagande
50 g/portion |
37,5
g/portion |
– |
4.1.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna
| Åtgärdsnummer | Åtgärder | Drivande | Medverkande | Tid |
|---|---|---|---|---|
| 2017:1 | Stärka regionalt och lokalt nätverksarbete i Dalarna.
Under perioden avses befintliga regionala nätverk stärkas och ett politikernätverk initieras. Dessutom avses den lokala organisationen för att arbetet med avfallsplanens genomförande utvecklas, i synnerhet samarbetet mellan de lokala arbetsgrupperna inom avfallsplanering och de kommunala enheter som avses delta i ”Dalarna minskar avfallet”. Samråd Region Dalarna |
Länsstyrelsen Regional avfallsplanegrupp |
Lokal avfallsplanegrupp | 2018-2022 |
| 2017:2 | Utveckla publik webbportal i Dalarna för kommunikation rörande avfallsplanen och dess genomförande och uppföljning. | DalaAvfall | Lokal avfallsplanegrupp | 2018 |
| 2017:3 | Utveckla konceptet ”Dalarna minskar avfallet”. Se bilaga 1 som anger ett idékoncept för upplägget. | Regional avfallsplanegrupp | Lokal avfallsplanegrupp | 2018-2022 |
| 2017:4 | Ta fram riktlinjer för att organisera och införa avfallshierarkin (avfallstrappan) i kommunernas strategiska dokument och verksamhetsplaner. |
Regional avfallsplanegrupp | Lokal avfallsplanegrupp | 2018-2019 |
| 2017:5 | Inom ramen för Upphandlingsdialog Dalarnas metodutveckling och kompetensaktiviteter för miljö, uppmärksamma frågor om hållbar konsumtion och avfallshierarkin. |
Länsstyrelsen – Upphandlingsdialog Dalarna och Regionala avfallsplanegruppen. | Lokal avfallsplanegrupp | 2018-2020 |
| 2017:6 | Matsvinn i kommunal verksamhet
|
Kostnätverk | Lokal avfallsplanegrupp | 2018 |
Se även kapitel 4.5 angående återanvändning vid ÅVC
4.1.5 Kommunala åtgärder
Se under respektive kommun(ers) sida för kommunala åtgärder.