Källsortering och materialåtervinning

4.2.1 Nulägesanalys

I avfallstrappan är materialåtervinning det näst högsta steget efter minskad uppkomst och förebyggande av avfall. Det avfall som ändå uppstår ska så långt som möjligt materialåtervinnas.

Materialåtervinningen utgörs främst av förpackningar och returpapper och återvinning av olika fraktioner som normalt lämnas vid ÅVC, exempelvis metall, elavfall, batterier, wellpapp, däck, gips, planglas, plast och textilier.  Omhändertagande av vissa grovavfallsfraktioner bör utvecklas i syfte att öka materialåtervinning och minska deponering, ex gips och planglas, isolering (glasfiber)

Förpackningar och returpapper ska återvinnas och normalt lämnas vid en återvinningsstation (ÅVS). Ansvaret för insamling och omhändertagande av förpackningar och returpapper har normalt förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI AB (bildat av producenterna för förpackningar och returpapper). Kommunerna har, under vissa betingelser, möjlighet att sköta insamlingen och avsätta materialet till återvinningsindustrin.

Nationellt anges att minst 90 % ska vara nöjda med insamlingen av hushållsavfall med koppling till materialåtervinning. Textilier och elavfall anges som särskilt prioriterade områden. I Dalarna var 80 % ganska eller mycket nöjda med hur enkelt det är att lämna förpackningar och returpapper till materialåtervinning (år 2015).

Insamlingen fungerar i flera avseenden bristfälligt med bland annat felsortering som följd, vilket innebär att material läggs i restavfallet som går till avfallsförbränning istället för att materialåtervinnas. Regeringen utreder om kommunerna ska överta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper. Det blir allt vanligare med att kommuner inför fastighetsnära insamling (FNI) i egen regi, vilket innebär att förpackningar och tidningar samlas in hos hushållen. Detta innebär utökad service för hushållen då de inte längre behöver åka till en återvinningsstation för att lämna sina förpackningar och tidningar. Det finns flera olika system för FNI. De vanligaste systemen är ”Flerfackskärl” och ”Optisk sortering” men även kvartersnära hämtning utvecklas. Mer information framgår av underlag, kapitel 4.

Kommunernas och hushållens samt verksamheters källsortering är väldigt viktig för att säkerställa att avfall omhändertas i enlighet med EU:s avfallshierarki och nationella mål. Det avser främst;

  • farligt avfall ska separeras och lämnas till avsedd mottagning för att inte hamna i restavfallet
  • förpackningar och returpapper ska sorteras ut och transporteras till de återvinningsstationer som finns utplacerade i kommunen
  • matavfall ska läggas i papperspåse för de kommuner som infört källsortering (alla utom Ludvika och Säter)

Kommunala verksamheter har på många håll bristfällig källsortering. Under föregående planperiod genomfördes insatser (sopa framför egen dörr) i syfte att driva på arbetet men alltjämt finns det mycket att förbättra.

Dalarna har en gemensam sorteringsguide och vid senaste kundundersökningen var andelen kunder som är ganska eller mycket nöjda med information om källsortering 75 % (Sverige 74 %).

I avfallsplan 2013 – 2017 var målet att mängden förpackningar och returpapper som slängs i kärl för mat- och restavfall ska understiga 30 kg/person. Utvecklingen har gått åt fel håll och 2015 var mängden uppe i 54 kg/person. Branschutvecklingen har medfört att redovisning av plockanalyser sker på andra sätt än kg/person och detta tillämpas även framöver i Dalarna, se nedan.

I Dalarna genomförs normalt plockanalyser vartannat år. Vid senaste plockanalysen, år 2015, kunde följande noteras;

Kommuner med källsortering av matavfall

  • Två tredjedelar av hushållens restavfall är som regel felsorterat.
  • I restavfallet från villor med eget matavfallskärl utgörs i genomsnitt 40 % förpackningar och returpapper i restavfallet, vilket motsvarar 1,55 kg/hushåll*vecka (Sverige 35%/1,52 kg). I kommuner med så kallat fyrfackssystem läggs i snitt 28% förpackningar och returpapper i restavfallet motsvarande 1,03 kg/hushåll*vecka.
  • I restavfallet från lägenheter med central insamling läggs i genomsnitt 41 % förpackningar och returpapper i restavfallet, vilket motsvarar 1,37 kg/hushåll*vecka (Sverige 36%/1,52 kg).
  • Av förpackningar och returpapper är plastförpackningar mest felsorterat (ca 14 %) följt av pappersförpackningar (ca 11 %) och tidningar (ca 9 %).
  • Felsorterat matavfall i restavfallet från villor med eget matavfallskärl uppgick till 19 % motsvarande 0,74 kg/hushåll*vecka (Sverige 22%/0,99 kg).
  • Felsorterat matavfall i restavfallet från lägenheter med central insamling uppgick till 24 % motsvarande 0,81 kg/hushåll*vecka (Sverige 25%/1,1 kg).

Kommuner utan källsortering av matavfall (Ludvika, Säter)

  • I blandsopor från villor läggs i genomsnitt 3,01 kg förpackningar och returpapper/hushåll*vecka, vilket är nästa dubbelt så mycket som i kommuner med källsortering matavfall

I Dalarna bedöms det vara mycket angeläget att minska på mängden felsorterade förpackningar och returpapper i restavfallet den kommande planperioden, i syfte att öka materialåtervinningen samt säkerställa att matavfall enbart innehåller matavfall som anvisas att läggas i papperspåse för matavfall. Detta är av stor vikt för att kunna behandla matavfallet på avsett vis, se kapitel 4.3.

God källsortering är även av stor vikt för det som hamnar i avloppet, där såväl ovidkommande avfall som kemikalier, mediciner och annat skadligt får stor negativ påverkan på miljö genom att avloppsvatten släpps ut i våra vattendrag och slammet kontamineras med för jordbruk skadliga ämnen.

Farligt avfall och elavfall behandlas under kapitel 4.4.

4.2.2 Övergripande mål

Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka

4.2.3 Mätbara mål 2022

Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid
2017:7 Utveckla information och kommunikation samt återkoppling till hushållen om vikten och nyttan av källsortering genom kommunikationsplan som revideras årligen.

Inriktning bättre källsortering av förpackningar och returpapper samt rent matavfall och rent avlopp.

DalaAvfall Ansvarig renhållare 2018-2022
2017:8 Följa den nationella utvecklingen kring ansvar för insamling av förpackningar och returpapper samt utreda regionala lösningar för fastighetsnära insamling, transport och avsättning av material. DalaAvfall Ansvarig renhållare 2018-2022

Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC

4.2.5 Kommunala åtgärder

Se under respektive kommun(ers) sida för kommunala åtgärder.